Thread: Stancetråden

Inviger den nya fantastiska stancetråden med en fråga.

Jag är högerhänt och vänsterfotad, så jag ställer mig ibland instinktivt i southpaw (när jag egentligen inte vill). Tycker det här är mycket förvirrande.

Finns det mycket fördelar i att kunna switcha stance? Eller är det mest förbryllande för en själv?

Ska jag utgå från southpaw och var en sparkis, eller "standard" för att kunna slå hårdare?

Om du kan utgå från båda stances"arna" så är det ju ett bra sätt att förvirra motståndare men det är ju inte asmånga som är riktigt bra på att boxas med "fel" hand framåt. Träna upp det

Finns det någon vettig metod att öka motoriken i vänsterarmen? Blir högerarmen lidande då? Hade varit ganska cool att vara ambidextriös.

Hur länge har du tränat? I början känns väl det mesta lite ovant.

Två veckor i klubb. Men jag har skuggboxats dagligen i jag vet inte hur länge, och sparrats med vänner innan, så jag har lärt mig lite mer än grundläggande slagteknik.
Och har mer eller mindre alltid jabbat med högern, men på klubben säger de att jag inte borde i och med att jag är högerhänt. Därav min fråga, jag är inte helt ovan vid att fightas.

jag vill oxå jabba med högern i början för den var snabbast. tycker du ska stå som dina tränare säger.
sämmre att vara bra med båda än jättebra med en.

Jag är i samma situation, är vänsterhänt och högerfotad och ska börja med muay thai

Har tränat taekwondo för 2-3 år sedan och då körde jag orthodox stance, knappt några slag så det var inget att fundera över.
Är bättre och det kommer naturligt att stå med vänsterbenet fram för sparkar och fotarbete, men bör jag byta till southpaw? Slår sämre med högern än vänstern trots allt.

Bästa polaren (Skalman här på forumet) har samma "problem", jag vill inte kalla det problem direkt eftersom att jag tycker att det är mer av en fördel att kunna använda både vanlig och southpaw stance.
Irriterande och förvirrande att möta en kille som kan switcha om man inte är van vid det.
Tog ett snack med boxningscoachen som vår klubb har samarbete med och vad jag kom fram till är fördelarna är.

1: Förvirrande för motståndaren.
2: Allsidighet för dig själv.
3: Är man högerhänt som du så är man oftast starkast i den handen vilket ger riktigt hårda och snabba jabbar som nöter ner motståndaren mer än vanliga jabbar.
(Vissa boxare som i vanliga fall är ortodoxa tränar sig till att vara southpaws just av den anledningen.)
4. Lättare att möta motståndare med vanlig och southpaw stance.

Den stora nackdelen är väl att du får lägga ner mer tid på att bli bra med båda händerna än en kille som bara tränar en stance.

Jag är vänsterhänt och står med vänster fot fram. Första taekwon-do träningen för en 5-6 år sedan gick vi igenom "fighting stance" och tränarna tänkte inte på att vissa (jag) var vänsterhänta. Det kändes ändå naturligt att stå med vänster fot fram och det gör det fortfarande, men steget till att stå med höger fot fram är kanske inte lika långt bort för mig som för andra.

Jag slår mycket hårdare med vänstern, och är även snabbare med den, så vill jag jabba står jag som vanligt, vill jag slå hårt byter jag stance. Sparkar även bra mycket hårdare med vänsterbenet, så att ha det som bakre ben ger lite plus där också.

Kort sagt, ställ dig på det sätt som känns naturligt!

Bas rutten:
Every time he switches stance i kick, works every time.

Andersson silva har tränat muay thai i 17 år det är sådana siffror som man kan börja diskutera att bemästra båda stancerna imo, bli bra på en först sedan kan du lära dig den andra (det kommer gå fortare då du redan bemästrar hur du ska göra.)

Tycker inte om när folk håller på och switchar. I UFC ser man hela tiden att någon byter stance men så fort motståndaren går på offesiven går de instinktivt tillbaka till sin standard.
Min filosofi: "Välj en stance och håll dig till den".
Har dock själv funderat på att byta till southpaw för att eventuellt få lite bättre skydd för mitt halvtaskiga knä. Men det kommer aldrig att hända.

Många som byter stance och bara står där och slår iväg några jabbar också, så sjukt onödigt och stör inte motståndaren alls.

Jag byter stance beroende på vem jag möter, ser jag att han har svagheter om jag står southpaws kommer jag ju utnyttja det. Jag är bekväm på båda, vilket jag tycker är bra att vara. men jag utgår alltid från "standard".

Även jag har funderat lite över stance. Då jag har tränat ITF Taekwon-do tidigare så har jag vanan att byta från höger till vänster och det känns bekvämt. Dock så får jag inte träna på att byta sida under slagkombinationer, då tränaren säger att han har blivit tillsagd av den andra tränaren att inte lära ut det något mer. Istället så verkar det vara han som sköter den biten. Personligen så känner jag mig mer begränsad om jag bara ska stå med vänster fot fram. Bland annat så byter jag stance från och till för att just min inside legkick ska ha mer kraft i sig och när jag vill stoppa motståndaren med en främre sidspark eller framåtspark.

Tycker ni att jag ska skippa att byta sida överhuvudtaget numera eller fortsätta träna på det själv?

Har fått svar från min tränare och ska låta den biten vara så länge.

Vart lite nyfiken på hur ni alla med överkroppen, huvudet och armarna. Hur många är det här som kör en boxnings-stance? Eller kanske muay-thai, karate eller brottning? :wink: Själv kör jag någon slags hybrid med boxning och brottning och tycker att det fungerar rätt bra. Känner mej stabil och motståndaren har svårt att skjuta och få till nedtagningar enligt mej. Eftersom jag nu har börjat lite lätt på muay-thai så ska jag testa den stancen någon månad. =)