Mitt Mike Goldberg/Joe Rogan-begär börjar bli intensivt och påträngande. Dom är ungefär lika osmakliga och beroendeframkallande som en burk Pringles-chips. Som tur är har vi UFC 128 på lördag den 19:e mars. Galan i New Jersey innehåller flera fängslande matcher, med titelfighten i lätt tungvikt som självklar krona på verket. Den holmgången bör ingen missa. Som vanligt bjuds vi på en förtjusande mix av oktagonrävar och UFC-debutanter. Låt oss analysera matcherna på huvudkortet. Mauricio Rua mot Jon Jones - Titelfight i lätt tungvikt Alla titelfighter är högtidsstunder. Rua vs. Jones har det där lilla extra som gör att man sitter som på nålar. Mauricio ”Shogun” Rua är stor Pridelegend och numera även mästare i UFC. Hans två första matcher i Dana Whites imperium var trevande. Även om han vann mot Mark Coleman i UFC 93, var det en blek Shogun vi bevittnade. Kanske berodde det på gamla skador kombinerat med orutin i oktagonen. Sedan kom ...
Updated 03-22-2011 at 09:25 PM by TXS
Då var det roliga slut för denna gången. Och roligt var det verkligen. Huvudkortet var precis så intensivt och tekniskt som jag hoppats på, och bjuds man dessutom på tre distinkta avslut av fem möjliga så är det bara att dra på smilbanden. Om jag använde mig av så kallade smileys i mina inlägg, vilket jag naturligtvis inte gör, skulle det bli en skränig kavalkad av kolon, stora D:n och högerparenteser. Rua vs. Jones Vi har fått en ny mästare i lätt tungvikt. Jag var aldrig särskilt imponerad av Lyoto Machida, och jag skrev aldrig under på allt snack om en kommande Machida-era. Någon sådan era blev det ju aldrig heller, och Machida-tåget har numera rullat in på bangården för reparation och underhåll. Jag tror däremot att vi har en banbrytande epok i lätt tungvikt framför oss och anförarens namn är Jon ”Bones” Jones. Vår nye 205-mästare, som anmärkningsvärt nog är blott 23 år gammal, har obegränsat med potential och kan bli hur framgångsrik ...
Updated 03-22-2011 at 09:26 PM by TXS
De fyra matcherna på huvudkortet blev till fyra riktigt hyggliga kraftmätningar. Jag hade absolut en trivsam eftermiddag tillsammans med Fight Night-gänget, även om utgången av vissa matcher inte blev vad jag hoppats på. Vi tar väl som vanligt och tittar lite närmare på galans strider. Nogueira vs. Davis Lille Noggen visade prov på utomordentligt försvar mot takedowns. Åtminstone i första ronden. Tyvärr har brasilianaren inte samma speed i händerna som för fem-sex år sedan. Numera är det rätt uppenbart när hans svingande rörelser ska komma. Utan några egentliga mördarredskap i sin vapenkammare kommer Rogerio Nogueira att sakta men säkert närma sig ålderdomshemmet. Phil Davis lår är grova som mammutträd. Däremot har han ingen som helst teknik i de stående momenten. Han är kraftfull som få, men det blir lite bambi på hal is när han försöker kickboxas. Med några nedtagningar i andra och tredje ronden, lite sedvanligt brottargrötande ...
Updated 03-27-2011 at 09:56 PM by TXS
Tungvikt har alltid fascinerat mig. Missförstå mig inte, för jag älskar MMA i alla dess former, men det är något speciellt när de allra tyngsta grabbarna gör upp om vem som är störst och starkast. Det är så primalt och slutgiltigt. Ingen är mäktigare än mästaren i tungvikt. Under årens lopp har det emellertid varit en viktklass inom MMA som brottats med diverse problem, inte minst beträffande grunda divisioner och dålig konkurrens. Dessutom har det figurerat en och annan freakshow-liknande kombattant som gjort att folk ifrågasatt sportens giltighet. Jag tänkte nu ta en titt på UFC:s tungviktsdivision och granska utövarna. Arrangemanget är inte att betrakta som någon ranking. Cain Velasquez (9-0 MMA, 7-0 UFC) Den regerande mästaren är så nära en komplett tungviktsfighter man kan komma. Han har skoningslös boxning, bensparkar från Gehenna, brottarkunskaper i absoluta toppklass och inte minst en rörlighet och uthållighet som överträffar ...
Updated 04-09-2011 at 08:04 PM by TXS
Två titelfighter, ett par av MMA-världens mest kontroversiella bråkstakar, några tekniska begåvningar samt en och annan fängslande joker. Det är med andra ord upplagt för en intrikat Strikeforcegala som kan bli riktigt sevärd. Ett tämligen lättippat arrangemang vid första anblicken, men vi vet alla hur farligt det är att ta sådana ord i sin mun. Vi kikar på de fyra matcherna på huvudkortet. Och oavsett vad som står på postern så går galan den 9:e april. Nick Diaz vs. Paul Daley – Titelfight i weltervikt Den här matchen kan inte ha varit särskilt svår att sälja till alla MMA-beundrare. Med hög bad boy-faktor och naturliga kollisionskomponenter kan det knappast bli annat än hårresande. Man kan antingen älska eller hata Nick Diaz. Han lämnar sannerligen ingen oberörd. Med nio raka vinster i bagaget och welterviktsbältet i numera Zuffa-ägda Strikeforce i säkert förvar, hör Stockton-lymmeln till den absoluta världseliten. Man kan ...
Updated 04-09-2011 at 08:06 PM by TXS